Sättningslathund

From Kommunicera Wiki
Jump to: navigation, search



Sättningslathund

Tipsen som finns i denna sättningslathund är egentligen inte märkvärdiga på något sätt, utan de följer normal, god DTP-praxis.

Grundidén är att ju mer tid som läggs ner i början, desto mer tid sparas i slutet. Det här är i synnerhet viktigt om dokumentet skall översättas till flera språk. Resultatet på de översatta filerna förbättras betydligt om sättningen är gjord på ett korrekt och bra sätt från början.


Kostnadseffektivitet

Att följa tipsen i denna sättningslathund är kostnadseffektivt på två sätt:

  • Underlättar för översättning och minskar hanteringstid
  • Sparar tid på layoutarbete av de översatta filerna


Text i grafik

Tänk på att text som ligger i inlänkade bilder inte kommer med vid utflödning, utan måste behandlas separat. Det mest effektiva brukar vara att flytta in texterna i huvuddokumentet innan översättning. Du kan göra det själv eller vi kan göra det enligt överenskommelse. Här är ett praktiskt exempel.

Textigrafik1.png

Två bilder finns på sidan: grafiken överst till höger och stapeldiagrammet nedanför till höger. För att redigera texterna i dem så måste man kunna öppna respektive grafikfil, och därför behöver även dessa bilder skickas med till oss. Alternativt gör man s.k. täckande textram, svart text med vit botten, över bilderna - då behöver man inte ändra i grafikfilerna och de behöver inte heller skickas med till oss.
För stapeldiagrammet fungerar täckande textram fint, men i den övre silhuett-bilden måste grafikfilen öppnas och texten ändras, alternativt tas bort och ersättas med text i DTP-programmet, eftersom den har en utseendeeffekt pålagd (skuggan). I InDesign är det oftast bäst för projektet och filhanteringen efteråt att lägga in texterna i huvudfilen och om möjligt återskapa utseendet där.

Textigrafik3 a.png Textigrafik4.png

God sättningssed sparar tid på layoutarbete både före och efter översättning

Stycke- och radbrytningar i meningar

Undvik att göra stycke- och radbrytningar mitt i meningar:

StyckeRad.jpg

  • Om meningar bryts mitt i med stycke- eller radbrytning blir texten mycket svår att bearbeta för översättaren. Du kan istället definiera artikelbredd eller indrag i styckeformatmallen - eller i många fall helt enkelt göra textramen smalare.
  • Om texten löper runt en bild så är det bättre att ange figursättning runt bilden i stället för att flytta ner texten med stycke-/radbrytning.
  • Ibland används stycke-/radbrytning för att hålla ihop siffror med enheter på samma rad. Välj då hellre att lägga ett fast mellanslag mellan de ord som ska hållas ihop.


Tabbar och indrag

Om indrag görs med stycke-/radbrytning och tabb eller mellanslag, blir det mycket besvärligt att översätta och den översatta texten kommer att ”åka omkring”. Tabba inte in flera nivåer (se även avsnittet ”Tabeller”).
Använd istället indrag i styckeformatmallen, eller indrag för hela stycket.

De tabbar som finns skall ha tabbpositioner definierade i styckeformatmallen. Lägg inte många tabbar i följd.

TabbarIndrag.jpg

Den flertabbade texten flyttar på sig och syns inte. Ställer man in tabbpositionerna är chansen större att all text blir synlig och hamnar på rätt plats.

Textexpansion

Tänk på att lämna gott om plats för språkexpansionen. Vissa språk kan expandera med upp till 20-25% jämfört med originalspråket.
Textexpansion.jpg
Lämnar man ingen plats över så syns inte all den översatta texten. Det går att knipa eller gå ner i grad, men det bästa är om det finns gott om plats från början.

Formatmallar

Det är smart att definiera all textformatering i stycke- och teckenformatmallar. (Använd inte specialtecken i formatmallsnamnet, t ex kolon (:), å ä ö, asterisk (*), understrykningstecken (_) eller snedstreck (/)).

Formatmallar.jpg

Använd stycke- och teckenformatmallarna och undvik lokal formatering. "Inget format” bör helt undvikas. Text som inte är definierad med en stycke- eller teckenformatmall samt lokalformaterad text kan tappa sitt utseende vid textimport efter översättning.

LokalFormatering.jpg

Det är också en stor fördel för layoutarbetet både före och efter översättning om specialtecken som används i punktlistor, exempelvis punkter eller fyrkanter, har ett definierat teckenformat. Då kan teckenformatet läggas in i styckeformatet för punktlistan, och du får automatiskt rätt utseende på punktlistan - samtidigt undviker du onödiga tabbar eller manuella rad- och styckebrytningar i meningar.

Tabeller

När en tabell ska göras är det viktigt att texten hänger ihop. Den här tabellen ser bra ut på ytan:

TabellYta.jpg

Men tittar man ”under ytan” så ser det inte så bra ut:

TabellUnder.jpg

Exemplet är gjort med tabbad text. Använd hellre ditt programs tabellverktyg.
Tips: Undvik styckebrytningar mitt i tabellceller utan använd istället radbrytningar (shift+retur), så fungerar din tabell bättre i alla media!

Textbundna bilder (inline-grafik)

InDesign, FrameMaker: Textbundna bilder ("inlinegrafik") fungerar att använda.
Quark och äldre layoutprogram: Om bilder läggs textbundna kan de försvinna vid utflödning och måste sedan klistras in manuellt i de översatta språken. Det tar extra behandlingstid, och det finns också en risk att de inte hamnar på rätt ställe.

TextbundnaBilder.jpg


Länkade textramar

Gäller främst InDesign och Quark. Gäller inte FrameMaker: Ibland länkar man ihop många textramar, så att texten kan flöda automatiskt från ram till ram genom ett helt dokument. Det fungerar oftast bra, men långa och komplicerade länkkedjor kan ställa till det.

Laenkade textramar 1.png

När översättningen kommer in så kommer expanderad text att hamna i efterföljande textram. Ibland får den inte plats där heller - då flyttas den till nästa textram där den får plats. Inget går förlorat men det kan bli väldigt rörigt och svårt att justera upp på det nya språket, så att alla texter hittar sin textram - särskilt om texterna är länkade genom små textramar, som i bilden här ovan, och/eller om de har hoppat över till ett helt annat uppslag.

Laenkade textramar 2.png

Vi rekommenderar att man helt bryter, eller delar upp, långa och komplicerade länkkedjor innan dokumentet skickas. Då kan inte de översatta texterna hoppa till helt oväntade ställen.

Versaler (VERSALER)

Textattributet versaler (kallas ibland "versalknappen", "TT-knappen") fungerar ofta dåligt på språk som inte är västeuropeiska. Texten som ska vara versaler måste skrivas in som ”äkta” versaler för att det skall fungera när typsnittet byts. Skriv alltså inte texten i gemena med textattributet versaler. Använd istället programmets funktioner för att göra äkta versaler av hela sjok med text (t.ex. Type>Change case>UPPERCASE i InDesign, eller shift+F3, "Ändra skiftläge", i Word).

Kapitäler (KAPITÄLER)

Tyvärr fungerar inte attributet kapitäler på vissa ej västeuropeiska språk. Där får man i stället välja att skriva texten som vanliga versaler.

Om du istället använder ett specialtypsnitt med kapitälskärning så kan det fungera - under förutsättning att typsnittet innehåller alla tecken som behövs för målspråket.

DTP i Word

Om layouten är gjord i Word är det viktigt att vi får veta vilken version av Word som originalen är skapade i.

Det är också mycket viktigt att vi får dokumentmallen som använts (.dot-fil). Om det inte finns någon dokumentmall, eller om vi inte får den som använts, kan mycket av textutseendeet gå förlorat vid översättning.

WordMallar.jpg